Nöjd och så
Även om stund är just nu och vad dom helst kan hända framöver så kan jag leva på det här en bra stund.
Känner ni ibland den där känslan också? Där man bara är nöjd med det man har och har åstadkommit.

Egentligen är det hemskt att vissa inte ens får komma till psykiatrin utan "får stanna" hos husläkaren och att det finns de som är hos psykiatrin och inte kan få terapi. Kan du inte ens få gå på gruppterapi? (Jag har förstått att vuxenpsykiatrin är väldigt mycket mer åtstramad än tex BUP)
skriven
Skönt att du känner dig bättre!! Om man får fråga, har du gått enbart till husläkaren och fått medicin eller går du även och pratar med någon?