Känsla av kärlek och gemenskap

Den här helgen har innehållit mycket känslor. Allt började med ett samtal från min mor som undrade hur jag mådde. Jag förstod inte varför hon lät så skärrad, men efter att ha slagit på tvn började det gå upp för mig. 
 
Jag tänker inte skriva om själva händelsen för den har vi nog hört om allihopa vid det här laget. 
 
Det jag vill skriva om är den mäktiga och varma känsla som infinner sig när hela Sverige sluter upp och visar att terrorn inte vinner. Folk strömmar till Sergels torg för att visa att vi håller ihop, inte låter oss skrämmas och sprider kärlek. Människor samlas, lämnar blommor, polisbilarna är överösta av blommor och poliserna får massor av kramar. Rädslan som en terrorist vill uppnå syns inte till, det finns bara kärlek och värme
 
 

Kommentera här: